Bei uns dahoam

Här kommer en höjdare! En österrikisk skiva som är skitful.

Bara för att börja någonstans, fotografiet i sig är helt värdelöst. Blixten slår ner som en bomb och gör allt mjölkigt och dassigt. Mjölkkannan, väggen och allt annat ljust blir helt utfrätt, och dessutom stod blixten till vänster om kameran och kastar svarta skuggor bakom våra vackra karaktärer.

Så, vidare till dem. Det är två extremt bruna människor som sitter och äter lingongrova och fett kött. Kvinnan undrar vad det är hon dricker, och mannen kiknar av skratt/försöker fisa/har kraftiga smärtor i ljumske och bukhåla, eller kanske alltihop samtidigt.

Är det någon slags avancerad pipa han håller i? Någon slags snidad trä-bong? Och vem är kvinnan på högerkanten som ville vara med men inte fick? Spets-ärmen antyder att hon är ännu en sån där brun barbrud. Jag vet inte vad som inräknades i deras arbetsuppgifter, men man får anta att de fick betalt för att klänga på den skäggige mannen. Man riktigt ser vilken intensiv mogen lukt han utsöndrar.

1973.

Tempo Dominicano, Los Chulisimos - Chuleria con brujeria!

Det var ett tag sen jag bjöd på ett omslag med härligt inklippta figurer, så här kommer några trevligt saxade dominikaner.
Uppe till höger står en kille som helt saknar anletsdrag. Han påminner starkt om dockan som jag fick lära mig hjärt- och lungräddning på en gång i tiden, eller möjligen Byggare Bob.
Överst i mitten står en grabb som förnöjt pressar in ett häftstift i tinningen.
Till vänster lutar sig en tröglori in i bilden, och längst ner sitter en kille som inte hänger med alls.
1988.

Allan Sherman - My son, the celebrity

Här vill de göra en liten kul grej av att mamman presenterar sin son, och därför får vi se familjen bakom honom. Men vad är det för familj han har egentligen? Det är en fantastiskt snobbig familj ska ni veta.
Två ynglingar står ute till vänster, det är Allans två barn. Längst till vänster står hans dotter i fancy ridutstyrsel med hjälm och piska, slips och filtkavaj. Killen bredvid är klädd för hästpolo. (Spelar någon det på riktigt? Är inte det bara en image konstruerad för att antyda att man inte kan finna en tillräckligt dyr hobby?)
Kvinnan bredvid honom borde vara Allans morsa. I själva verket är det hans fru, Allans mor finns inte med på bilden vilket gör titeln helt ologisk. Damen är iförd ankellång päls trots t-shirtväder och en fucking tiara på huvudet. Decimeterbrett med diamanthalsband, vita handskar och en tjock beagle i koppel.
Sen blir det ännu värre. Bredvid modern står deras svarta hus-slav och serverar ägg av rent guld från ett fat. Hon bär den klassiska svartvita hemhjälpsdräkten, precis som tanten i Tom & Jerry som man aldrig fick se ansiktet på, men sen blir det riktigt absurt. Även hemhjälpen bär nämligen päls och tiara. Familjen är alltså så förmögen att de kan betala sina passopper VD-löner.
I bakgrunden ser vi ännu en färgad anställd, denna gång är det deras chaufför som svängt upp deras flådiga bil för uppvisning. Då detta var Amerika 1963 så råder det ingen tvekan om att detta faktiskt var anställd arbetarklass, vars hudfärg bestämde klasstillhörigheten.
Längst fram står Allan och skrålar, men det kan ju kvitta.
1963.

Ronnie McDowell - Country Boy's Heart

Uppe på hästryggen sitter Ronnie. Han har en frisyr tjock som en brunbjörns, en välansad mustasch och hans suktande blick har ett makalöst sug. Djupa brunnar, brinnande eldar eller vidbrända flarn; många metaforer stämmer in på hans hundvalpsblick. Han bär en vit sweatshirt utan ärmar men däremot med kapuschong, och om halsen har han knutit en liten scarf.
Han rider barbacka och håller sig fast i manen med ett våldsamt grepp. Det är något med titeln Country boy's heart, scarfen och den bestämda masturbationsfattningen som får mig att känna att detta nog inte är helt straight. Skall man gå ännu ett steg längre kan man väga in att Ronnie här visar sig öppen för konceptet "bareback".
1983.

Our hero... Pat Cooper

Se, där ligger Pat på köttet.
1968.