2019-02-03

Matthew Ward - Fade to white


Vi måste prata om Matthew. Bilden är inte ett montage utan den där frisyren har burits på riktigt och det är vår plikt att aldrig glömma.
Det är ett mysterium hur den där övernaturligt fula frisyren har kommit till. Jag har två teorier.

1. Matthew hade långt vackert hår, en riktig äventyrsfrisyr. Men så började han bli alltmer tunnhårig uppe på hjässan, en långdragen och gradvis förändring där han inte själv såg hur det såg allt sjukare ut. Kanske slog det honom att något inte stod rätt till då han inte kunde gå in i ett rum med nya människor utan att folk började skratta sig till bröstsmärtor och spruta mjölk ur näsorna. (Denna teori rimmar väl med titeln: Matthews hjässa tonades sömlöst över från brunt till vitt.)

2. Matthew brukade en gång gå på gatorna som en vanlig man och hade en vanlig människofrisyr. En dag emellertid började han tappa håret. Då slog det slint av bara helvete.
I full panik över sitt glesnande barr tog han det vanvettiga beslutet att låta det kvarvarande håret växa sig långt, i ett försök att kompensera på sidorna. Ungefär som en comb-over, fast där en sådan försöker dölja flinten med rena camouflagemetoder tänkte Matthew att tillräckligt mycket hår på sidorna skulle förblinda åskådarna på ett mer psykologiskt sätt: den rena fascinationen över det voluminösa öronhåret är skulle lura hjärnan till att se en farlig rebell istället för en märklig liten flicka, med mustasch och pippilotter, som lekt frisör med pappas hårtrimmer.

1988.