2013-01-11

Vietnam Chain - Before I go


Detta är en sådan där skiva som någon läsare kommer hävda är tvärbra. Vietnam Chain är nämligen ett sådant där litet udda lortband som det är lite häftigt att gilla; de släppte bara två skivor och musiken är närmast olidlig att lyssna på.

Omslagets koncept är att en rädd man ligger och har ståfräs i en säng, och en mycket illa utklädd version av liemannen står utanför fönstret och hoppas få med sig honom hem. Till sin hjälp har mannen en katolsk präst som hötter med ett krucifix och en sörjande kvinna.

Det är ett ödesmättat scenario som fullständigt misslyckas eftersom de tog bilden mitt på dagen. De levande ljusen blir helt utan effekt och döden står framför en grönskande utsikt. Min gissning är att de försökte ta bilden på kllen, men att de då upptäckte att man inte kunde se snubben genom glaset utan bara en massa reflektioner.fick det bli en bild i dagsljus istället, vilket gör att snubben inte ser ut som en otäck dödsbringare utan som någon som fick välja ett väldigt billigt alternativ på Buttericks.

1989.

16 kommentarer:

Petter Yxell sa...

Trots dagsljuset slapp man ju dessutom inte reflektioner helt: Prästens spegelfinger petar subtilt döden i ögat. Medveten symbolik?

X-pert sa...

Ingen feng shui-möblering direkt med en fransk horsäng framför stora jävla orangerifönster. Är hon den franska horan alltså? Bengt Ekerot var bättre som döden.
"Antonius Block:Har du kommit för att hämta mig?
Döden: Jag har redan länge gått vid din sida.
Antonius Block: Det vet jag.
Till och med den badmintonspelande döden i "De Düva" var bättre.
http://www.youtube.com/watch?v=8X2QmLWWxq4

Rosa sa...

till på köpet ser änkan inte så sorgsen ut...

Anonym sa...

Jag kände mig tvungen att lyssna på detta band. Det finns några låtar på YouTube.

Jag tror aldrig jag har hört något sämre och mer talanglöst i hela mitt liv. Nån borde leta reda på alla kopior av dessa skivor och tvinga bandmedlemmarna att äta upp skräpet.

Fredrik sa...

Lite fler bilder från samma "tema". Bilderna från sjön är ju intressanta. http://www.enbatta.org/chain1988.html

Anonym sa...

Wham gjorde en cover på (Wake Me Up) Before I Go. Nu fattar jag vad texten handlar om. Tack för det!

Wagner sa...

Det går en sladd till en batteriklämma av något slag som är fäst i själva apparaten.

Kanske därför resultatet blir så imponerande trots dödsångest

Barn: Prova inte det här utan uppsikt av vuxna. Helst inte då heller.

Spiring sa...

Before I go... kunde väl prästjäveln dra sig undan en stund så att änkan in spe kan göra nåt åt ståfräsen som hon redan gluttar förstulet på.

Anonym sa...

"fransk horsäng framför stora jävla orangerifönster"

Hahah! Önskar att Drycken själv hade myntat den formuleringen. Du kanske kan anlita xpert som spökskrivare när du är på semester, Dryck?

Anonym sa...

Det stavas faktiskt Vietnam S-H-A-M-E.

Anonym sa...

Tvärbra eller inte, jag tycker alltid att såna här omslag är så tråkiga. Alltid när något liknande dyker upp på bloggen sitter jag bara och räknar dagarna till nästa katastrofala svenska dansband.

Anonym sa...

Drycken har stavat bandnamnet fel. Måste vara första gången det har hänt.

Ullabella (min egen sekreterare) sa...

Vietnam Chain grundades tydligen av en grupp Vietnamvetereaner och medlemmar från gruppen Daisy Chain från Hamburg, Tyskland.

En grupp krigsskadade amerikaner uppblandat med tyskar som strosar på reeperbahn... Kan väl inte bli annat än Katastrofalt!?!

Anonym sa...

Det får bli ett rapp över fingrarna med linjalen för Ullabellas del!
The Vietnam veterans är inga stackars krigsskadade amerikaner utan ett gäng störiga fransoser.

gugglor sa...

Spännande omslag! Den slampigt klädda blivande änkan sträcker sig efter mannens sista stånd; prästen höjer krucifixet för att rappa till detsamma. Ingen respekt för dödens majestät hos någon av de inblandade. Men vem ska hinna först? Jag tror stenhårt på den glada änkan. Någon däremot?

Petter sa...

Hej!

Har denna underbara bok! Men håller inte riktigt med att alla dessa omslag är katastrofala. Jag har några hemma som verkligen är katastrofala. Det är texterna som är roligast. Hur dom beskriver varje platta är underhållande. Läs!!

Petter Bryneson Jonsered