2011-09-18

Gammeldanssväng med Ås-Anders gäng


Detta trodde jag aldrig. För andra gången i mitt liv har jag hittat en svensk dansbandsplatta med en collie mitt i bilden. Ås-Anders gäng har ställt upp sig i en halvcirkel runt en stor, brun fåtölj (som ser ut att stickas genom kläderna och lukta bortglömd gympahandduk), och i fåtöljen har de sedan satt en stor jävla collie.

Nej, det finns inget Lassie-tema, Änglahund finns inte med på plattan och till skillnad mot på Palomas skiva så kan de inte skylla på brist på hundvakt. Detta lurviga kreatur har de medvetet placerat på allra bästa plats mitt i bilden, vilket bara kan betyda en sak; collien heter Ås-Anders. En hund med känsla för äkta gammeldans från Tierp (vilket försäljningsknep!) och med ett helt eget gäng bestående av fyra fagra farbröder. Eller också heter collien Nutley.

Vad gäller gänget vill jag bara belysa några få punkter. Dels hur dåligt det funkade för basisten att köra urringad t-shirt ovanpå långärmad skjorta (samt att han inte tittar in i kameran), dels hur gitarristen poserar med ett barréackord.

Detta är något som ständigt återkommer på skivomslag, och särskilt just på dansbandsskivor. Idén verkar vara att ta ett riktigt klurigt ackord när bilden skall knäppas, för att därigenom se ut att vara en duktig gitarrist. Se bara här:

1975.

26 kommentarer:

Nonsensakuten sa...

"Eller också heter collien Nutley"
Genialt! Precis min humor.

lukaskatt sa...

Hörde nånstans att Lassie är den enda kvarvarande originalmedlemmen. Jyckens outsinliga kärlek till gammeldans och folkton resulterade i att denne drog ihop ett nytt gäng med gosiga farbröder då de andra tröttnade, ändrade namn till 'Ås-Lassie's Gäng' samt tog på sej att hålla i regeln för det obligatoriska fredagsmyset i soffan som bandet delat alltsedan starten.

Johan sa...

Basisten är ensam om att inte bära mustasch, vilket vid första anblicken antyder att det är manlig yngling, men vid närmare granskning börjar jag undra om det inte är kvartettens kvinnliga medlem som står för ståbasen!

Le Renard sa...

Pricksäkert som bara den! Som vanligt är det en sann glädje att läsa dina observationer.

Åse sa...

HAHAHAHAHAHA jag tror jag dör av skratt fy fan vad fruktansvärt,t-shirt ovanpå skjorta det borde vara olagligt,vilket det inte var på 70-talet tyvärr och det är inte olagligt 2011 heller

Anonym sa...

Snubben till höger ser ju däremot jävligt reko ut. Höjer hela bandet!

Markus sa...

"Gammeldanssväng med Ås-Anders gäng". Riktigt skönt rim, väcker verkligen förväntningarna på musiken som döljs i omslaget.

Sedan tog dock kreativiteten slut, fast å andra sidan, vem kan rimma på "Äkta gammeldans från Tierp"?

Marie F sa...

Åhh en sån fotölj/soffgrupp hade min kompis när jag var liten =)
Kul reportage i Aftonbladet igår, hade du ställt upp på intervju eller var det bara saxat ur bloggen?

Anonym sa...

Känner också igen fåtöljen från vårt sjuttiotalshem. Kan det vara en IKEA-produkt?
Jag undrar om basisten överhuvudtaget kan spela bas. Hans nollställda och tafatta utseende ger sken av att killen till höger ropat på sin son:
- Bertram, kom hit och ställ dig vid basen när vi tar kort! Bas-Jeppe är på fyllan igen.

lukaskatt sa...

Fenomenet "svenska band i bruksdansgenren fotograferas med hundar i spännande fotöljer" vandrar vidare i ett par dansbandsvykort som jag skådat genom åren. Bland annat det här :

https://lh5.googleusercontent.com/-b3--eRGe5_8/TncKMQlUzAI/AAAAAAAAAek/fdHFBT8xrts/s288/n654098459_1759694_146035.jpg

David sa...

Två dragspel i en musikgrupp är minst två för mycket. Och hunden är väl sångaren i bandet? Varför skulle den annars vara placerad framför resten av flocken? Det finns två möjliga förklaringar till basistens konstigt apatiska min: 1) hon/han hatar dragspel men behöver pengarna, och har därför stängt av alla hjärnfunktioner som inte behövs för kontroll av fingrarna; 2) hon/han har just blivit hypnotiserad av sångaren/Lassie och kan inte annat än stirra stint på sin nya herre.

(En eventuell tredje möjlighet är att hon/han just Funnit Jesus efter aktiv hjärntvätt av Livets ord.)

Fat Bastard sa...

Basisten är gjord av plast.

Anonym sa...

Barréackord är ju dom enklaste. Alla ser exakt likadana ut men på olika platser på greppbrädan. Och om man vill ta moll så lyfter man bara lillfingret. Tror snarare att dansbandsmusiker lärde sig precis så mycket gitarr dom behövde kunna för att få ligga med tanter och inte ett jota mer. Dom spelar barré för att det är det enda dom kan.

Markus sa...

Nu underskattar både Herr Dryck och samtliga kommentatorer Ås-Anders gäng. Denna platta är ju en subtil hyllning till Pink Floyd. Detta blir uppenbart om man lyssnar på PF:s sång "Seamus", där en hund i huvudrollen ylar plågat (låten finns med på plattan "Meddle" samt videon "Live at Pompeii").

Troligen har de fyra medlemmarna i Ås-Anders gäng en alterego i Pink Floyd. Jag låter det dock vara osagt vem som är vem.

Ås-Anders gäng: Progressiv space gammeldans.

Anonym sa...

Gahhh! Vi hade också en sån fåtölj soffgrupp när jag var liten. Den var så ful att jag var övertygad om att den bara fanns i ett exemplar. Det känns skönt att veta att jag hade tydligen fel och att det fanns fler än mina föräldrar som lämnade smaken hemma när de gick ut och handlade.

Anders Johansson sa...

Roligt omslag men dina kommentarer är ju det som är bäst :))

Spiring sa...

Sällar mig till de tidigare kommenterare som känner igen fåtöljen. Vi (dvs mitt barndomshem) hade en exakt likadan, en soffa också. Kan dock inte komma ihåg att någon reagerade då på att den skulle vara smaklös, och snart är det väl dags igen att "inse" hur snygg färgkombinationen är. Det är en ständig växelverkan mellan reaktioner och motreaktioner inom möbel- och klädmode. Pastellfärgerna som kändes så "fräscha" efter det brunmurriga framkallar väl fortfarande kräkreflexer hos fler än mig. Men det lär väl också komma att betraktas som i ett annat ljus med tiden.

Raggoparden sa...

Mannen med piedestalbenen till vänster är i själva verket pappa till sångarcollien. Noter likheterna i profil och hållning.

Anonym sa...

Den nykammade Collien Nutley gjorde min kväll!

Frågan är bara: Var är Helena bergström?

Magnus sa...

Basisten heter Tore Malmqvist och är en lokalkänd musiker
som syntes till på musikskolan när man växte upp. Han var även basist i min fars gamla rockgrupp "the thames"

Anonym sa...

Man undrar ju hur oäkta gammeldans från Tierp låter?

Anonym sa...

Tja, det var en fin hund i alla fall.

Anonym sa...

Namnet Ås-Anders travesterar på Gås-Anders som var en av de stora spelemännen i Uppland under 1800-talet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Ljungqvist


Å andra sidan låter ju inte "Ås-Anders" som någon riktigt bra travesti heller. Det är ju inte riktigt så att hjärnan så lätt associerar "ås" till "gås" för att g:et försvinner.

Louise J sa...

Åh va roligt att se Rolaand, Anders. Tor och Erik igen. Detta var Tierps stoltheter då och dom var jättemusikaliska och är det fortfarande. Jag minns låtarna "Gammel-snoa" och "Echista-mazurka" från den skivan. Den fanns i vårt hem förståss. Vad gäller fåtöljen som är så tidstypisk så lär väl Erika Sjöström (Drifters) ha suttit många gånger i den och gosat med jycken på bilden.

Lars Forslin sa...

En fantastisk bild direkt från folkdjupet! Man hade till och med beställt egna t-shirtar med tryck! Visserligen kanske inte dom snyggaste, men ändå. Och så har man snackat med en kompis kompis som har en riktig systemkamera, kanske en Practica? - och med blixt dessutom! Och blixten måste ju användas, så det syns. Och så ställer man upp sig nere i gillestugan i den ganska nybyggda villan, framför väggen med panel av valnötsimitation på masonit. Och vad ställer man längst fram om inte det finaste människan har, hunden. Att mattan och listerna kom med längst ner på bilden gör väl inget, det ser ju ut så.

Kalle sa...

Jag köpte min första (och enda) blockflöjt av Dragspels-Roland ute på högerkanten (som för övrigt är pappa till sångerskan i Drifters)och Bas-Tor var min lärare på kommunala musikskolan i ett par år.

Ser för min inre syn hur dokumentären om Ås-Anders' uppgång och fall spelas in (i sann "Anvil -The story of Anvil"-stil) och hur Torsa sammanbitet muttrar in i kameran: "Det var när de tog in den där jävla jycken i bandet som det började spåra ur på allvar...".