2011-03-15

God jul önskar Magnus

Det blev ju inget traditionsenligt julspecial förra året, så här kommer en fin liten ersättare.
Jag tänker mig att detta är någon slags privat produktion, men jag får inte riktigt ihop det. Alla som får skivan (för de lär ju inte gärna köpa den) känner uppenbarligen Magnus personligen på något vis, så det behövs inga efternamn. Men det känns ju lite väl satsigt att dra ihop en hel orkester för en inspelning, och sedan pressa den på vinyl i säg 500 exemplar, om den bara ska bli en julklapp till faster Anne-Klorin och resten av släkten. Om så faktiskt var fallet kan vi föreställa oss hur strålande glada alla barn i åldrarna 4-25 ska ha blivit för årets julklapp från Magnus. Det skulle bli ihågkommet som den julen då Magnus bombarderade hela sin bekantskapskrets, alla skulle tvunget få den där jävla skivan.
Klicka på bilden och zooma in. Texten är otroligt pixlig och ser ut att vara gjord med någon tidig ordbehandlare. Med samma grova digitala teknik har de klippt in Magnus där han står, med julens klarröda ton blossande i hyn.
Det är alltså lite väl påkostat för att vara en hemmaslöjdad julklapp. Samtidigt är omslaget så enormt fult gjort att det knappast kan vara en kommersiell grej, eller ens en "årets julklapp från företaget". Det hade å andra sidan varit ett kul scenario;
Magnus är Chefen, som unnar alla sina anställda en julklappsskiva där han själv spelar trumpet i 45 minuter. Det var den julledigheten då de anställda på Kakel Spektakel på allvar började ifrågasätta sina platser i yrkeslivet och ältade frågor som "är detta allt livet har att ge".
Tyvärr saknas årtal på skivan.

16 kommentarer:

Daddyfoam sa...

Magnus är inte bara chef, han är duktig på fickpingis också.

Anonym sa...

Detta är ju en ung Magnus Johansson, mannen med silvertrumpeten, som senast skämde bort sig genom att spela på C Sjögrens I Love Europe och sedan på ett otal julkonserter.

Han brukar även synas så fort det krävs en trumpetare i TV, framförallt från Göteborg (Doobidoo osv)

Hemsida: http://www.magnustrumpet.com/ där konstigt nog denna skiva inte är listad under My Records...

stuhre sa...

Fan, det är lite Star Trek över hela konceptet...

Snowroller sa...

Är han inte lite lik Lasse Granqvist från Canal plus och radiosporten?

Makarov sa...

Jag spelar helst saxofon, sade han trumpet.
Inklippt,javisst. Men jag hade en likadan kostym 1972. så jag håller på Magnus.

Anonym sa...

Notera också att de svenska bokstäverna "Å" och "Ö" inte fanns i ordbehandlaren utan prickar och ringar fick målas dit för hand...

Raggoparden sa...

Bara jag som undrar över hur Magnus öht kommer in i sammanhanget? Det är ju Tommy Hanssons kör och orkester som lirar? Eller är deras namn bara med för att fylla ut omslaget?

Fisan sa...

Kommentar helt orelaterad till inlägget.

Hittade dig idag och är helt kär.
Var har du varit hela mitt liv?

Läser och läser och bara väntar på att hitta ett tjusigt omslag tillhörandes Kurt-Jörgens Orkester där min mycket fagra och håriga (bortsett från startbanorna i pannan) far.
Har svårt att tro att du skulle missa en sån skiva.

Rimbloggen sa...

Jag gissar att året är 1983 eller 1984 men..vad vet man?

spamalott.bloggspace.se sa...

Men vad duktig han ser ut! Det riktigt strålar om honom! HAHAHA!!!

Anonym sa...

"God jul Magnus önskar Tommy Hanssons kör och orkester" skulle det också kunna stå om man läser dom röda bokstäverna/typsnittet först.
Ännu knasigare då, Mange får av Tompa och hanses orkester+kör en skiva.

Jag gillar den blankglansiga blicken, den ska jag skaffa ikväll (spritfest)!

Anonym sa...

Ha ha jag tyckte åxå direkt att det såg ut som Lasse G

bella sa...

står han och torkar av trumpeten på kavajen?

Anonym sa...

Jag tror att året var 1985/86.. strax innan Tjernobyl....

X-pert sa...

Magnus är en av landets bästa trumpetare. Har oxå jobbat med Tom Jones och Stevie Wonder t ex.
Skivomslaget är i alla fall inget vidare, och det är ju det bloggen handlar om.

Anonym sa...

Magnus er fantastisk paa trompet, platen ble lansert samtidig som Magnus hadde en TV overfort konsert paa Berns salonger i Stockholm. Det er vel ikke bare omslaget som teller, i Norge horer vi ogsaa paa innholdet. Paa den tiden hadde vi platespillere, men ser ut som cover betod mere enn innhold for de som har kommentert MVH Jan Olav Aamlid (Nordmann med platespiller)