2010-02-11

Frank Valdor - Heute hau'n wir auf die pauke

Denna gubben har det debatterats hett om bland kommentarerna. Oavsett om man tycker att han är den återfödde Messias eller bara en äcklig gubbe med hybris så kan vi nog alla enas om att detta omslaget ser ut som skam. Frank sitter på en baskagge iförd en raverosa skjorta som är uppknäppt hela vägen ner och blottar ett smidigt litet kokainetui han har kring halsen. En kvinna petar honom i armhålan med en klubba, och de andra verkar också ha det hemskt trevligt. De tjoar och skrattar och en blundande kvinna pekar kraftlöst på Frank. Man kan tänka sig att den randige mannen på varje fest under resten av sitt liv har berättat om att han är med på ett Frank Valdor-omslag, utan att någonsin kunna bevisa att det faktiskt är han.
Inget årtal.

25 kommentarer:

Jesper sa...

"omslaget ser ut som skam" Hahaha, en formulering jag garanterat och ogenerat kommer att sno nån gång framöver.

Bengt Baron sa...

Betänk också plattans titel. "Idag slår vi på pukan". Vilken sunkig titel.

Imorgon slår jag mig själv på huvudet.

Snowroller sa...

Vilket fantastiskt omslag!

Frank själv är inte så lite lik en fetlagd avdankad Lou Ferrigno (ni vet han som gjorde Hulken på 70-talet i den där serien och spelade Herkules i nån film samtidigt) och han ser samtidigt ut som om han tror att han är en riktig he-man. Tjejen med pinnen i hans armhåla verkar dock ta miste på honom och pukan. Är det hans kokain som gjort henne så konstig?

N sa...

Omslaget syns inte!! Katastrof!

Petter sa...

Haha! Jag lyssnade på R. Kelly - Echo (en låt med joddling om sex) samtidigt som jag kollade detta. En mer absurd början på en fredag får man leta efter.

Jag älskar hur de har tömt den typiska instrumentlådan från något dagis på golvet (men var är träblocken?) och sedan ställt ut tre tomma flaskor för att betona att det här är vuxna människor som partajar med rytmik.

Mannen/kvinnan med gula skjortan verkar vara det enda som håller vår vän Franke uppe på sin tron. Eller vart tar armen vägen?

Vill ogärna påpeka det, då det medför obehagliga minnen av Karlstad-Snoddas, men om Frank nu skulle resa sig upp skulle vi sannolikt få se en cameltoe av groteska dimensioner.

Gillar typsnittet dock.

ester sa...

alltså, jag ser bilden och får ett sug att köpa skivan. är det ngt fel på mig då?

Mr P sa...

Jag trodde Gordon Ramsay alltid haft matlagning som sin profession, men här ser man ju att han spelat trumpet en gång i världen. Och som han tar i sen!!

Tobbe sa...

Jag tycker han ser ut som Hans Grubers (Alan Rickmans karaktär i Die Hard) Något mer rundlagde broder.

Anonym sa...

Hehe han håller dessutom på att tappa balansen åt vänster i bild och kommer då att rulla över den mörka kvinnan som uppenbarligen skriker på hjälp liggande under bastrumman.

Konstigt att han inte hade en slips knuten kring pannan eller en lampskärm på huvudet.

Neurotica sa...

Dålig smak är illa nog...men TYSK dålig smak,det är ett pinnhål värre:-D

Roland sa...

Jamen, det är ju jag i randiga skjortan!
Jag svär.

Rick sa...

Petter: FEM tomma flaskor.

Ingenting med Valdor kan passa på den här bloggen, för han är för harmlös för att åstadkomma något riktigt katastrofalt. Det ger iallafall inte mig någonting att titta på hans omslag. "Jaha", liksom. Den smaklöshet som finns är ju sökt och avsiktlig, vilket drar ner katastrofalitetsbetyget i botten.

Negressen i mitten verkar ju lite småkåt, dock. Alltid något.

Kenneth sa...

Jag nästan förgås av längtan efter att få höra temat ur "Bron över floden Kwai" i dynamiskt partystuk...

Tobias sa...

Herr Dryck, vår käre Herr Dryck!

En fenomenal, koncis beskrivning av omslaget, som pricksäkert pekar ut det mest essentiella. Att det finns långt mer som är vedervärdigt på omslaget gör det inte roligare att skriva mer. Jag skrattar så jag kiknar åt bildtexter som denna! Rätta takter!

Anonym sa...

Nog tycker jag att inläggen från Mr Dryck kommer allför sällan. Å andra sidan, när bidragen är av den här kalibern, är de värda att vänta på! Man kan ju glädja sig åt att låten Grüezi wohl, Frau Stirnimaa finns med på skivan. Med en sådan titel VILL man hemskt gärna höra den (vilket man också kan på Youtube. Kolla in versionen med The Minstrels. Stomp Stomp!). Sedan funderar jag lite på den blundande, pekande damen. Det är ju inte ens en ordentlig pekning, utan med en höjd arm med ett lite trött böjt pekfinger. Som att hon just snott kokain från Frank och fnittrande sluddrar fram: "Frankie Boy, din knickedick, du e la en go gôbbe".

Mib sa...

Hahaha, man skrattar ju nästan ihjäl sig av att bara titta på detta omslag! Jag döööööör!

Von Schnellfahren sa...

Men här måste det ha blivit något fel. Såvitt jag vet är det här det enda Valdor-omslaget jag någonsin sett som INTE involverar halvnakna unga flickor som kråmar sig på Frank.

Anonym sa...

Den här bloggen uppdateras katastrofalt dåligt numera.

Anonym sa...

Hej, och tack för en suverän blogg. Har just hittat hit och det var som att hitta en guldklimp. Du har gjort min dag.

Anonym sa...

Tycker faktiskt inte att man kan kritisera "The King of Dynamic Party Sound". Har man den titeln på visitkortet så behöver man inte knäppa skjortan om man inte vill!

Maräng sa...

Hur gräslig och obegriplig den här bilden än är i sitt osammanhängande arrangemang; med den blinda kvinnan som trevar efter något att hålla sig i, mannen i gult som försöker flyga, de tre svarta kvinnorna som extatiskt tillbeder sin skäggige idol, och det märkliga stilleben av handinstrument och urdruckna ölflaskor man placerat i framkanten av bilden, så toppas ändå alltsammans av bandets finurliga slogan. "King of Dynamic Party Sound". Genialiteten i denna tagline borde göra varje reklambyrå och copywrighter grön av avund.

Stefan Dedalus sa...

Ach, trodde jag var ensam om den vinylläggningen. Där ser man. Fick tag i en Valdor i måndags, en dubbelLp; ”Dynamic Man”. Med grejer som ”Chirpy Chirpy Cheep Cheep” eller ”Bergvagabunden” kan det inte gå fel. Omslaget var fult, men inte så jag fick pukslag. Låtarna(?) drog mig ned på golvet i skrattparoxysmer, och katterna smet ut. Och min fru förstår mig inte.

Bästa titeln på en annan av mina tyska skivor (som f ö är en favvopausvogel bland de vänner jag har kvar mellan prog, Miles Davis & tech death) är "26 Party Knüller mit tanzen!".

Keep it up; eller som de säger i Bayreuth: ”Die Fahne hoch!”...

Isidoro sa...

excelente trabalho, parabéns pelo blog...

Anonym sa...

jag tycker att omslaget är riktigt bra :)

Victoria sa...

Haha!
Vi hade massa fula LPskivor på mitt folkis! Vi brukade ställa de värsta på spiselkransen i samlingsrummet. Där fanns två av Franks skivor med.
De var mycket värre än den här!!! xD