Alladin - Nu är jag kär igen / Kom låt oss älska

Här har vi ett glassigt band som antingen snott sitt namn från en karaktär ur den kända sagan i Tusen och en natt eller från en populär chokladask, men utan att läsa Tusen och en natt eller titta på den populära chokladasken. Följaktligen har de stavat fel till sitt eget bandnamn. Men jag kan ju ha fel. Det kan ju vara så att de inte alls ville syfta på tjuven Aladdin utan något av de följande:

• En hyllning till alla DIN-anslutningar
• Att de alla tillhör ADIN, Arkeologiska Databaser I Norrland
• Al Ladin, mannen som blev känd genom sin bror Bin
• En kul baklängesvändning av Nidalla Street i Queensland

Fast det känns ju onekligen mest som en grymt slarvig miss.
I rutan ser vi fem män som bara skulle kunna komma undan med sin outfit och frisyrer under den korta perioden 1986-1990. Genom hela övriga världshistorien är det helt kört.
Nästa sak man lägger märke till är de charmiga titlarna som passar så fint ihop som en gemensam mening.
Mange ringer Karina klockan 03:14 en lördag kväll:
- Kom hit, jag har tråkigt.
- Aldrig i livet, du kan inte bara göra slut med mig och sen ringa så fort du är full. Jag kommer aldrig förlåta dig för all skit du sa om mig.
- Vaddårå.
- Att jag var tjock och ful och luktar ruttet till exempel. Och att du aldrig gillat mig på riktigt utan att "man tager vad man haver".
- Jaha, det. Men nu är jag kär igen! Kom hit så pippar vi!
1987.

Canyons

Om det inte vore för att jag skriver under pseudonym hade jag aldrig öppet erkänt detta, men som om det inte vore nog att ha betalat pengar för att komma över en sådan här ohygglig tingest så har jag faktiskt två exemplar av den i min ägo, båda betalade för med egna medel.
Ja var ska man börja. Inte ens om man ser denna skiva på avstånd och kisar kraftigt kan man undkomma omslagets rysliga svallvågor av obehag. Eller svallvågor, vi snackar fullskalig tsunami här, en stampad stilettklack mot vilken kräkreflex som helst.
"CANYONS" står det högst upp, i ett straffbart typsnitt. Canyon är engelska för hålväg, men mitt intryck av omslaget för snarare tankarna till ett sumpigt dike. Typsnittet vore nog i sig, men de valde passande nog att fylla bokstäverna med en panikrosa färg beströdd med lila mjäll. Detta omgärdas av en grön fond med jobbigt täta ränder som påminner om känslan av att sitta väldigt nära en TV med bildrör. På detta har de med gul text skrivit inte bara skivans två, tre höjdarlåtar utan ALLA titlarna på skivan. Om någon av dem någon gång hållt i en skiva och av ren nyfikenhet provat att vända på den hade de förmodligen upptäckt att det brukar finnas en baksida också, med gott om plats för en spårlista. Framsidan brukar vanligtvis prydas av skivans titel, vilket de dock glömde. Nere i högra hörnet har de sedan flikat in ett runt fält som sträcker sig mellan två turkosgröna färger, ingen av dem matchande vare sig medlemmarnas klädsel eller skivans övriga skräcknyanser.
Medlemmarnas klädsel var det ja. De heta herrarna poserar i dräkter i ett silverglittrande material med svarta inslag och skjortor med väl tilltagna kråskragar. Inte nog med att rocka spetskrull på bröstet, här får vi se hur det kan se ut om man vågar sig på knypplad-duk-look på discoskjortkragar. I centrum står två kvinnfolk med de kortaste kavajer jag sett. De hade kunnat passera som bikiniöverdelar om det inte vore för att de har kragar och hel-långa ärmar i ännu en rosa nyans som inte klickar med typsnittets. Nertill bär de följaktligen något som kunde passerat som bikiniunderdelar om det inte vore för de hel-långa byxbenen.
På sjuttiotalsvis är gänget frilagt med regeln att inget hår får gå förlorat; hellre klippa lite utanför än att något av det eftertraktade fluffet förfaras.
En viktig detalj återstår, och den kommer som en verklig överraskning;
skorna kan matcha! Canyons - 1 rätt.
1975.

Sjön suger - Fina fisken

Försök ta in följande:
Fem män; inklusive Lasse Åberg på vänsterkanten med plockade ögonbryn och blonderad mustasch samt Ola Salo i Jesustappning ute på högerflanken, står och tittar ner på sig själva i fiskutförande (bortsett från Ola, som med tomma, blinda ögonhålor stirrar ut i luften strax ovan akvariet).
Upplägget är så panikdumt att det är alldeles överväldigande. Det finns klara paralleller till Danny's skiva "Boogie woogie rock' n roll" som jag presenterade i januari förra året. Då var det en hop deprimerade dansbandsmusiker som försökte döda sina mindre versioner av sig själva. I det här fallet däremot är åskådarna väldigt nöjda med situationen. Akvariet är alldeles överfullt av fisk, och fem av dem har fått mänskliga huvuden och gör ett väldigt obehagligt intryck.
Vi hade kunnat sluta här. Deras huvuden är katastrofalt inklippta i en redan katastrofal bild, och så har de skojfriskt döpt skivan till "Fina fisken". Det räcker så.
Men låt oss gå en aning djupare. Frågan som man helt naturligt ställer sig återstår att besvaras: Hur fan tänkte de? Någon måste ha föreslagit detta upplägg och fått medhåll från alla de andra, detta måste vid något tillfälle ha uppfattats som en bra idé! Sedan måste idén ha förmedlats till en fotograf eller åtminstone en påstådd sådan, för att sedan förverkligas med detta som resultat, vilket i sin tur godkänts av de inblandade som en lyckad framsida till deras skiva. Helt makalöst. Den epidemi av sinnesslöhet som härjade i Sverige under sjuttiotalet lämnade verkligen sina spår.
1978.

Chippendales - Give me your body

Ännu ett exempel på folk som är bra på en sak och sedan helt utan självinsikt satsar på en annan.
Men vilken man! Han är alldeles rödbränd och ser påtagligt klibbig ut. Blicken i hans mascaraprydda ögon är ytterst obehaglig. Den innehåller både lusta, sömndruckenhet och något aggressivt på väg att explodera.
Innehåller en "Stripped down rave mix" och en "Oiled up club mix", båda med lika obarmhärtig klang av 1992.
Jag har alldeles för mycket att göra för tillfället, men så snart jag hinner lägga upp lite nya omslag kan jag lova ett par riktiga godingar!
Jag lämnar er tills vidare med ett vackert klingande nästanrim.
Exakt - Häx-sax - Häst-ask

Alf Olles - 6

Beakta följande:
Så högt knäppta skjortor utan slips eller fluga.
Det slipsliknande kråset ända ner i byxorna.
De vita träskorna, tillsammans med vita tubsockor, till finbyxor i en något mörkare nyans.
Den feta spliffen han röker.
Det bländande solljuset.
Det av det bländande solljuset ihopskrynklade ansiktet till vänster.
Klackringen.
Huksittandet som genomfört i så tighta byxor trotsar fysikens mest grundläggande lagar.
Den omskakande titeln "6".
Det fräsiga upplägget med fotografiet på sned, med röd cutout.
Ellos-typsnittet.
Namnet "Alf Olles" utan bindestreck.
Skorna som inte matchar. Surprise.

Eldorados - Sån't som alla tycker om

Jösses vad jag längtat efter att få tag på den här pärlan! Äntligen är den min, och givetvis delar jag med mig av fasorna till er alla.

Eldorados bedyrar att detta är sådant som ALLA tycker om. Uppriktigt sagt kan jag faktiskt tänka mig en hel del människor som inte tycker om att serveras fem portioner kuk när de plockar fram en skiva. Många heterosexuella män kan tycka att det är obehagligt, icke heterosexuella kvinnor, barn, djur, folk med orm-/ penis-/ korv-/ pungfobier, listan kan göras lång. Hur som helst får man faktiskt säga att det är en ganska spektakulär syn.

Det skulle kunna vara så att de är iklädda byxor tightare än självaste huden, och sedan hiskeliga skjortor i samma färg som de stoppat ner i byxorna. Jag hoppas dock att det inte är så, jag hoppas att detta är dräkter i ett enda stycke med ett högt midjeband. Det vore så fantastiskt bedrövligt om det var så att man fick kliva i dessa korvskinn uppifrån, som när man tar på sig en overall!
Härmed kan jag även meddela att det omöjliga kan ha hänt; skorna kan tänkas matcha. Men innan ni sätter frukostköttet i halsen får jag tillägga att det mycket väl kan vara så att den mittersta av de långhåriga gubbarna dök upp i fel skor, som sig bör. Det kan vara därför han står på andra sidan taknocken. Varför skulle han annars göra det, om inte för att dölja sina bruna loafers? Hade han stått som de andra med en fot på varje sida av krönet hade deras huvuden och axlar bildat en jämn linje över bilden, men nu bryter han istället mönstret genom att stå längre bak än de andra. Så måste det vara. I övrigt är skorna minst sagt kickass; rejält höga platåpjucks egenhändigt sprayade med guldglitter, ett av de sämsta valen av skodon om man skall upp och klättra på ett tak och vill slippa bäckenfrakturer. (Den officiella listan lyder 1. Styltor 2. Rullskridskor 3. Eldorados platåskor 4. Comeonandfuckme-stövlar 5. Såna där små trätofflor som geishorna har)
Ännu en platta släppt på det omtalade bolaget "Roldex", år 1975 efter Kristus.