2008-10-11

Var dag i visa och versch

 
Det finns ett flertal exempel på skivor med tomma, enfärgade omslag, som senare kommit att klassas som tidlösa mästerverk. The Beatles vita album har inte ett tråkigt omslag, det har ett annorlunda och tankeväckande omslag. Jag äger själv hundratals vinylskivor som släppts helt utan omslag. De vilar i tunna vita pappersfickor utan tryck, vissa har något klistermärke på sig eller en slarvigt handskriven rad om skivans innehåll. De skivorna upplever jag inte som tråkiga, de är spännande och okända bootlegs och whitelabels som blir än mer intressanta genom sitt hemmasnickrade yttre.

Ponera att du brutit ett trettiotal ben i din kropp, och stelgipsats från haka till tår. Du ligger med fixerad stödkrage i en horisontell sjukhussäng, där allt din blick kan nå är vitt tak i alla riktningar och varken tv eller radio finns att tillgå. Du är ensam i rummet och vet att du inte kommer få besök av någon det närmaste dygnet. Det dygnet skulle inte vara det minsta tråkigt. Inte jämfört med dagens katastrofala omslag.

De gjorde en skiva där vers stavades ”versch”, och behövde en lämplig omslagsbild. På ett och samma suddiga fotografi lyckades de få med så många klassiskt paniktråkiga ting:
Fabriker, slask, den odefinierade årstiden Höstvintervår som råder i södra Sverige mellan september och mars, dimma, luftföroreningar, en tom sned flaggstång, livlöst blött ris och en truck.

"HÄR tar vi bilden, det blir festligt. Mitt i rabatten, med den tragiska utsikten som bakgrund." Så sa den snuvige herr Enqvist och lade därmed grunden till ett av världshistoriens tråkigaste skivomslag.

1980.

36 kommentarer:

Rod sa...

enligt klockan intill hans genitalier är klockan kvart i tio...
kan det stämma?

skymtar man inte en takränna längst till vänster i bild? Fast bara kanten av den...

bilden väcker många frågor tycker jag. Spännande!

tack!
/r

LatMask sa...

Lessen, herr dryck, men geografiskt har du hamnat helt fel den här gången...Den stiliga bakgrunden är Rönnskärsverken i Skelleftehamn...

Anonym sa...

I motsats till vad Herr Dryck säger...? Vad är motsägelsen?

en älskarinnas bekännelser sa...

Ja vilken bakgrund de valde. Verkligen stämningsfull. Lite sista-dagen-känsla, sådär.

Snowroller sa...

Vilka justa fingervantar tjejen har! Mångfärgade fingrar som kontrast till det i övriga grå. Sen att hon tycks ha fäst blicken på nåt bakom fotografen samt ha världens önskan att uppsöka ett dass är en annan sak.

Anonym sa...

One moment in time. Man kan nästan känna hur vinden blåser genom hennes fingervantar...

Anonym sa...

Om ett omslag är bra eller inte beror faktiskt lite på vilken artist eller vilket band det är som har gjort skivan. Om detta varit ett omslag till tex en Broder Daniel-platta skulle den funka rätt bra! Ett bra exempel är Soundtrack Of Our Lives nya omslag!

Tobias sa...

Detta var ett så sanslöst tråkigt omslag att jag, ironiskt nog, skrattade högt! Det gav mig starka känningar av Palomaz 6 (en av mina stora favoriter här på sidan), men här har de lyckats tiofaldigt med tråkigheten i bilden!

Jag undrar om det inte rentutav är fingervanten som är hela poängen i bilden? Den är ju mer eller mindre mitt i bilden, och har mer färg än resten av bilden sammanlagt!

Värt att notera tycker jag också är stavningen av "versch" - har Herr Dryck möjligen någon information från baksidan av skivan som kan hjälpa till att bringa klarhet i huruvida detta kan vara en ordvits av något slag?

Slutligen tycker jag det vore skoj att veta om skivan, liksom två LP-album jag äger, av någon besynnerlig anledning har öppningen nedtill? I så fall tycker jag det är hemskt lustigt att det står "a disc" med en pil mot öppningen, där man plockar ut skivan. =)

Grubblande Han sa...

Det är en tung air av 70-tals-TV över bilden.

Herr Dryck sa...

Nej den har sin öppning till höger som vanligt, "a disc" står för Arbetarrörelsens skivbolag.

M sa...

känner ångest när jag kollar på det där omslaget. Men även en del frågor.

Buster sa...

Ja, nog fan osar det 70-tal... Då skulle allting vara "samhällstillvänt", dvs. "verkligt" utan finesser i någon form. TV och teaterstycken skulle ha klart politiska budskap och inte vara roliga (ha innehåll men form var inte nödvändig), och skulle handla om "verkligheten" (vad nu det är), om "arbetarens" vardag, om diskbänksrealism och man hade fula, ibland praktiska kläder av typen näbbstövlar och "männen" gärna en lila velourdräkt (grönt var också fint) med muddar runt handleder och vrister. Underkläder skulle vara "praktiska". Progg var rätt, allt annat var fel. Hoola Bandoola, Blå Tåget, Fläsket Brinner eller vad de nu hette talade om för oss hur det egentligen låg till, enkelt och lättfattligt utan jobbiga nyanseringar. Hade 70-talet bara en färg, skulle nog "grått" ligga bra till.
Ja, suck, visst är det härligt att minnas...

LatMask sa...

Vi melankoliska västerbottningar kan fortsätta och klargöra en del..."versch" är ingen ordvits, utan helt enkelt ren västerbottniska...

TR6451 sa...

Eftersom jag förstår att ni alla längtar efter att få veta mer om den fantastiskt vackra miljön i bakgrunden, kan jag berätta att skorstenen var Europas högsta när den stod klar 1928. Det ni!

Tobias sa...

Åh Gud så härligt! Jag älskar kuriosa av typen "En skorsten i Rönnskärsverken i Skelleftehamn var Europas högsta när den stod klar 1928"! *Lägger det på minnet*

mali-mo sa...

Hahahaaa, for en herlig blogg du har!!!

Janne sa...

Fast Buster: ABBA släppte skivor som t.ex. The Album och Voulez-Vouz, Björn Skifs låg etta på Billboardlistan, många gillade Slade, Sweet, Marc Bolan och annan glamrock, Ramones, Gyllene Tider och Ebba Grön debuterade, grupper som Electric Light Orchestra gjorde fantastisk symfonirock och Uffe Niedemar skrev "Häng me' på party" under 70-talet. T.o.m. Ann-Kristin Hedmark släppte sitt debutalbum 1972 (bra skiva!)utan minsta spår av näbbstövlar. (Hon deltog även i svenska uttagningen till melodifestivalen 1973 och kom tvåa (!) med en skitkass låt som heter "I våran värld" (Info endast för svårartade kalenderbitare))Några år senare blev det seriös prettovarning på Ann-Kristin, vilket självklart medförde en karriär som körde i diket. Kanske inget helt seriöst tvärsnitt över 10 år, men allt var inte fotriktigt, naturfärgat och helst knypplat i näver. Det fanns färger på 70-talet också...fast just på detta omslag måste man ju erkänna att det är sparsamt med den varan. Aptråkigt är ju faktiskt bara förnamnet.

Anonym sa...

Var är trucken? Jag ser bara en Åkerman-hjulgrävare.

Fantastiskt tråkigt var det i vilket fall som helst.

Buster sa...

Janne: Javisst har du rätt och det festliga är att egentligen är det ju ABBA, ELO och de andra som lämnat störst avtryck till eftervärlden, inte minst utomlands! :-)

Anonym sa...

Hahaha, årtiondets besserwisserkommentar! "Var är trucken? Jag ser bara en Åkerman-hjulgrävare."

Anonym sa...

Jag tycker det är fint av Ann-Kristin att tappert försöka smyga in lite färg och form in på omslaget. Men det lyckades väl sådär...

Anonym sa...

Med rischk för att verka fördomsfull men jag antar att det inte är någon glättig discopop som paret ängnar sig åt?

Anonym sa...

Det här omslaget ger verkligen socialismen ett ansikte...

The Girls Of Florida sa...

En sån vacker natur, man blir änna lite tårögd

Anonym sa...

Skivan är utgiven 1980

Anonym sa...

Här är du ute i ogjort väder. Angripa Gunnar Enqvist, som är en institution inom arbetarrörelsen i Västerbotten är ett helgerån.
Förresten en Gloverall-duffel kan väl aldrig vara fel.

Will sa...

...Versch?

Åk sa...

"Socialismen ett ansikte" hmm.. Det skulle vara fett intressant att höra musiken!

Anonym sa...

Tycker faktiskt omslaget e rätt vackert på något konstigt sätt.. nån slags skön melankolisk, lite vemodig känsla..

Anonym sa...

Denna skiva innehåller nedanstående låtar. Den som är musikaliskt allmänbildad och har insikt om tidsandan under 1970- och början av 1980-talet finner säkerligen inte detta omslag som särskilt märkligt.

1. Rönnskärsvisan, Olofsson, Bernt (c,a)
2. Victor Jara, Wiehe, Mikael (c,a)
3. Versch till cykelburen ungdom, Enqvist, Gunnar (c) Fällman, Hans (a)
4. När man jämför, Wiehe, Mikael (c,a)
5. Cylinderhatten, Vreeswijk, Cornelis (c,a)
6. Eva Maria Andersson, Edander, Gunnar (c) Stürmer, Wava (a)
7. Dryckesvisa, Enqvist, Gunnar (c) Fällman, Hans (a)
8. Containervalsen, Enqvist, Gunnar (c) Fällman, Hans (a)
9. Malin Häggströms vaggvisa, Fisken i snön, Trad. från Västerbotten (c) Enquist, Per Olov (a)
10. Julversch, Trad. från Västerbotten (c) Fällman, Hans (a)
11. Fattigpsalm, Riedel, Georg (c) Danielsson, Tage (a)
12. Den fångna gazellen, Enqvist, Gunnar (c) Grundström, Helmer (a)
13. Vem, Adolphson, Olle (c,a)
14. Bön till mina föräldrar, Zetterholm, Finn (c,a)
15. Vaggsång, Edander, Gunnar (c) Åkesson, Sonja (a)

Michael sa...

Hörrdu anonym ovan här; vi uppfattar inte omslaget som sådant som märkligt kopplat till den dåvarande DDR-tidsandan - tvärtom. Vad vi finner märkligt är att det kunde finnas så många idioter i Sverige att tidsandan överhuvudtaget kunde uppstå.

Anonym sa...

Hade Gunnar som musiklärare.
Vi sjöng Bellman låtar alltid. Inte blev man dummare för det!

Fru Sylt sa...

Är det inte Rönnskärsverket som stinker ända till Lule'? Tillbringade som barn många lov hos släkten i Luleå och trodde först det var järnverket dom stod vid.
Hysteriskt fult. Proggskivor hade ju ofta lite coola omslag med målningar och så, men det här ger mig dödsångest.

Anonym sa...

Kan det här vara början till dagens galopperande särskrivningshysteri? Man menar "Vardag", inte "Var dag"?

HatadAvGud sa...

Bump, men väl värt det för alla deprimerade. Jag har mycket diskret textat det här omslaget så att även de blinda ska kunna höra det (varför ska de få slippa undan!)

http://s23.postimg.org/n6po9xo6z/Tr_k.jpg

Torbjörn Hk sa...

Ingen särskrivning. Det står "Var dag" som i "varje dag". Men det är naturligtvis också en antydan till just "vardagen", den grå, småtrista, enahanda.

Att de valt stavningen "Versch" är även det ett briljant konstnärligt grepp som debatten här på bloggen genom åren visat sig vara rätt lyckat. Det stöts och blöts huruvida det är felstavat eller bara norrländskt korkat, men sanningen är att det var mycket medvetet och syftet med det var just detta, att de som såg det skulle reagera.

Sen finns det väl i ärlighetens namn trevligare bakgrunder att ta till, även om man vill visa på en var dags gråa vardag. :-)