2008-08-17

Inlägg nummer 150: Future - I can't read your mind...

Hipp hurra och fyrfaldig mango för bloggen idag! Det råkar vara inlägg nummer 150, men jag orkar faktiskt inte göra någon stor grej av det. Det är inte ens omslag nummer 150 eftersom jag slängt med fler än ett vid några tillfällen. Jubileet kom som en överraskning för mig och jag har inte tänkt ut någon kul bonusgrej att bjuda på. Vi tar och firar desto mer när nummer 200 kommer! Men kolla in detta omslaget nu, det är ett riktigt stolpskott.
Fem risiga typer med gyllene pannband trampar sig genom ett notblad. Fastän titeln och bandnamnet är tryckt i färg har de valt en svart-vit bild, vilket jag har svårt att förstå poängen med.
Uppe i vänsterhörnet står en förvirrad A-lagare som missade att de skulle titta in i kameran, men som kontrar genom att göra "Raise The Roof"-gesten istället. Bredvid honom står en annan kille som också han är rejält mörk kring ögonen och ser ut att ha intagit en hel del illegala substanser han också. Han kom både ihåg att se in i kameran och veva näven i luften, men framförallt bidrar han till bilden med ett fantastiskt uni-brow som sträcker sig från öra till öra. Nere till vänster trampar det fram en kille som har satsat järnet på en kombination av sparkdräkt och cowboyboots, medan mannen bredvid valt att köra på ridstövlar. (Detta var på den tiden då Åhléns barnavdelning fortfarande sålde spädbarnskläder i storlek 190 centilong.) Nere till höger har vi en skäggig tjej på elva år som precis kommit in i puberteten. Hon befinner sig i det magiska läget då det är genant att inte använda BH, samtidigt som det är rätt patetiskt att ha en.
Mitt råd till henne är att välja bort tighta linnen tills vidare. Hon har åtminstone hittat ett bra tyngdlyftarbälte. Hon gör en handgest som vanligen betyder ungefär "lugna ner dig, dämpa dig lite" och som vanligen vuxna människor gör åt barn som leker massaker på biblioteket.
Hålet i det rivna notbladet är märkligt även det. I mina ögon ser det ut som att de först måste ha rivit loss ett rejält stycke innan de försökte klänga sig igenom, de där löjligt små pappersflärparna runt om hålet skulle ju omöjligt räcka till att lappa ihop det. Jag menar om man skulle försöka tejpa ihop notbladet igen, efter att Future förstört det så hänsynslöst utan en tanke på andra människor.
1982.

9 kommentarer:

buster sa...

Härlig analys! Jag skrattar högt, särskilt åt elvaåringens dilemma!

Johan sa...

hahaha intressant design!

http://www.extrememobileblogging.se/

Björn Hansson sa...

Vilken fantastisk blogg du har!

Om du har lust, kolla in min:

http://bjornsalldelesegnabloggommusik.blogspot.com/

Jamie sa...

Gratulera på omslag cirka 150!

Roligt analys! Beskrivningen av A-lagare och pubertetstjejen var definitiv bäst sagt.

Endast jag skulle önska var en "release year" och "label" på varje omslag.

Herr Dryck sa...

Årtal finns med på denna och i alla fall som det går att finna på skivan.

Barbro Binda sa...

Nä, nu blev det konstigt! Två olika högerstövlar på samma yngling! Varför?

Drutten sa...

Nu har jag spenderat 3 timmar och läst samtliga dina inlägg. Jag har skrattat så mycket att jag gick från blygsam ölmage till ett präktigt sexpack.

Vilket vokabulär, vilken enorm allmänkunskap. Det här var nog den bästa bloggen jag läst hittills. Kör hårt.

exige sa...

Håller med drutten om att detta är en de mest underhållande bloggarna jag läst.

11 åringen ser nästan photoshoppad ut..
kanske han humpat producentens fru och fått kroppen som straff. :D

Anonym sa...

rätta mig om jag har fel, men har inte killen i mitten 3 ben?

mromx@hushmail.com