2008-05-16

P. Tjajkovskij - Jevgenij Onegin

 
Detaljer verkar vara ifyllda med penna i efterhand kring ögonen, läpparna och konturerna, vilket har lett till att den stackars herren ser alldeles skev ut. Han påminner om de hemska bilder man fått se av döda människor i gravar och bilvrak, där blicken förvridits på ett onaturligt sätt. Den blicken är ett föga smickrande attribut hos levande personer, men den dyker upp titt som tätt på vimmelbilder från sunkiga danshak.

Föreställ er följande som exempel: Loffe och Tompa har raggat hela kvällen på Harry's i Landsköping utan minsta framgång, och framåt tvåtiden övergår de till plan b; de försöker överträffa varann i att beställa det tuffaste och manligaste från baren, de vrålar grabbigt om skadade forwards, de bär omkring varann på dansgolvet och båda luktar lite kiss. Mitt där i dumfyllan stöter de på någon vimmelfotograf som fångar dem på bild när de gör improviserade gängtecken och samtidigt försöker få till hundvalpsblicken. Resultatet blir en glöd av karisma som man annars bara hittar hos en kall sik i fiskdisken, på en skrämselbild från en nyfunnen massgrav eller på vissa mycket udda skivomslag.

Så åter till vår kalkerade vän. Han verkar vara utklippt ur en annan bild, vilket har gjorts utan större noggrannhet. Framförallt har de visst råkat spara en del av den mörka bakgrunden till höger om hans ansikte, vilket ger honom ett rejält underbett.

Årtal saknas.

16 kommentarer:

switchbitch sa...

Med mina tafatta kunskaper i det kyrilliska alfabetet får jag överskriften till P. Tjaikovskij. Och är man erkänd operahjälte får man kanske se ut som hej-kom-och-hjälp-mig?

Snowroller sa...

Det var det sämsta klippåklistra-jobb jag nånsin sett. Vilken tredjeklassare gav dom det jobbet?

Att det Tjajkovskij ser jag på den buttra minen. Jag kommer ihåg den trumpna nunan från gymnasiets musikundervisningen.

Lennart Regebro sa...

Det är fragment ur operan Evgenij Onegin, av P. Tjaijkovski, mycket riktigt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Eugene_Onegin_%28opera%29

Pernilla sa...

Så jäkla bra och roligt skrivet!! :)

isabelle sa...

tjajkovskij fick uppenbarligen sitt breakthrough innan image blev viktigt för popstjärnor.

Bim H-D sa...

Jag skakar bara på huvudet och försvinner iväg igen...
Och enligt din beskrivning där i inlägget. Glad att man slapp se de där herrarna och glad att man inte är man? ;)
Må så grankott...

petter sa...

Enligt svensk transkribering av det (fantastiskt användbara och överlägsna) ryska kyrilliska alfabetet ska det stå P (Pjotr, Peter) Tjajkovskij. Inga y, i eller ch á la engelska. Dessutom är det Jevgenij, eftersom e i början av ord blir je.

"Fragment ur operan" står det därnere...fragment ur bilden, också. Skitdåligt och sömnigt omslag.

Lowe Aspviken sa...

Varför får klassisk musik så ofta krattigt ihopkomna omslag, månne? Är det för att de som gillar den köper skivorna oavsett hur omslagen ser ut, för de vet redan vad de vill ha?

Stackars Pjotr!

Kalle sa...

Från Tjajkovskij till Harry's i Landsköping, ännu en super resa med HerrD, Tack.

Pseudonaja sa...

Jag gissar mig till att omslaget är från ett land som antagligen har bytt namn sedan dess och från en tid som kan kallas "svunnen".

Det i sin tur får mig att dra slutsatsen att detta var ett uppsluppet, ja till och med lite vågat omslag, som endast efter en lång överläggningsession i landets politbyrå tilläts säljas i de statliga skivbutikerna. (Dock med tillägget att de förvarandes under disk.)
Alla ungdomar med rebellisk attityd hade snart ett exemplar hemma och numera säljs nostalgiaffischer med detta omslag.

Vse, zakanchivaju!

Glamourbibliotekaren sa...

Mmm, Tsjajkovskij med lipliner!

Jan Jävulbock sa...

Det luktar bolsjevikryssland - både om gubben och omslaget som helhet. och musiken lär liksom mycket annan klassisk musik låta ve och fasa.

Rutan sa...

Gängtäcken? Blir nästa steg gängmadrasser? Gängfiltar?

Anonym sa...

Att bearbeta fotografier med penna var inget ovanligt förr, har en bild hemma på mina döda morföräldrar (när de levde och var unga) där fotografen har bättrat på en del på dem och dessutom ritat en massa grästuvor i bakgrunden. :)

annars en väldigt trevlig blogg

buster sa...

Jo, nog är det riktigt att man retuscherade foton förr men i Ryssland är "förr" inte så långt bort, därav det något torra omslaget.
Men man var modern på det viset att man redan då snodde västerländska inspelningar rakt av och gav ut dem under rysk etikett utan att skämmas. F.ö. är Astrid Lindgrens bokproduktion hanterad på liknande sätt: översatt, förstås, och utgiven i Ryssland utan något snack om royalties. Ryska barn känner inte till någon Astrid Lindgren men väl Karlsson på taket och resten av figurerna...

Anonym sa...

Det roligaste är ändå när Herr Dryck inte kände igen en av västvärldens förmodligen tio mest kända tonsättare, liplinern till trots.