Tommy Bergs behövde ett skivomslag. Resonemanget förlöpte som nedan.
– Nu skojar vi till det som fasiken grabbar! På med snickarbyxorna och era mest hysteriska leenden, så tränger vi in oss i en tom tavelram! Så blir det som om vi vore målade.
– Vad har det med titeln att göra? "Sommarens vänner är vi"?
– Allt. Eller ok, inte allt, men om vi lägger in en massa solar så kommer ingen tänka på att fotografiet trotsar all logik.
– Jag tycker att det blir lite tramsigt.
– Oroa dig inte, nu ska vi ta en annan bild till baksidan! Här ska det bli dramatiskt värre. Bort med tavelramen och kräma på alla spotlights till max!
– Vi har bara en spotlight.
– Rikta den mot Sune då. Och inga glada miner, nu är det dags att se snygga och mystiska ut.
Resultatet blev en tokrolig framsida med sex glada gubbar som spexar loss. Baksidan å andra sidan, föreställer sex sexigt spännande snubbar varav
en har en lampa som lyser honom rakt i ansiktet. Bland dem finner vi även en fjunig yngling som slår Joe Cocker på käften med snedvriden arm.
Ännu ett alster från skammens år 1977.
Här har vi ännu en produktion som nådde den där kritiska punkten.
Denna talar egentligen för sig själv. De fick en idé och löpte linan ut utan att någonsin tänka efter det minsta lilla. Idén i sin helhet var att hyra in ett fruntimmer som fotograferades naken bortsett från högklackade skor och en ryggsäck. 
En ung dam omfamnar en man som ser ut som ett snår i ansiktet.
Här har vi fyra män med ett alternativt färdmedel. Eller, färdmedlet är en vanlig vevstartad bil, det originella är att de här männen inte förstod det. Istället satte de sig tillrätta i plåtdroskan och väntade. När den motoriserade hästen vägrade gå började Evert slå den med en mattpiska, utan några större resultat. När bilden togs hade de gått ännu ett steg längre och tvingat sällskapets äldste medlem att kliva ur och putta på. Fort går det inte, men alla är glada för det.
Det är något läskigt med vuxna män som har pyjamasparty.
